Fontänbubbel

Fontänbubbel förundras – teaterns och kulturens verkan

Existentiell hälsa pratas det om. Vad är det egentligen? Och på vilket sätt kan förundran vara ett redskap för att förbättra vår hälsa? Lunds Fontänhus arbetar med just förundran som ett verktyg för rehabilitering och under våren kör vi en temaserie kring detta. I dagens Fontänbubbel träffar vi Hilda Kjellberg och Magnus Nylander från teaterprojektet Joint Attention. De arbetar med teater som ett sätt för människor med psykisk ohälsa att utveckla sig själva och må bättre. Hur går det till? Vad gör kreativitet och kultur med oss? Varför är just scenen en viktig beståndsdel i arbetet? Vi får dessutom – med emfas – veta varför hamburgare och sport inte är kultur.

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Fördömandets konst

Har du känt dig dömd av andra någon gång? Kanske till och med fördömd? I dagens Fontänbubbel pratar vi om vår tendens att döma andra människor för saker de har sagt eller gjort. Något vi nog har gjort i alla tider, men ibland kan det kännas som om vår egen tid har blåst upp det till enorma proportioner. Är allt verkligen internets fel?

Har vårt förhållande till diskussionen kring verk och person förändrats genom sociala medier och internet-kultur? För vad innebär egentligen para-sociala relationer? Sker våra dömanden utifrån våra egna besvikelser? Och vad tusan har Norrlands demografi med ämnet att göra?

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Det kollektiva minnet och historieskapandet.

Minns du det du minns? Och är det du tror att du minns sant? I dagens Fontänbubbel pratar vi om kollektiva minnen och vi gästas av Barbara Törnquist-Plewa, fil dr i slavistisk med särskilt intresse för kollektivt minne, stereotyper, myter och symboler. Vad är egentligen ett kollektivt minne? Kan man sammanfatta det som ett narrativ som binder oss samman eller som splittrar oss?

Vi gräver djupt i tankar kring nationella narrativ och vad som gör att människor sluter upp tillsammans i kris. Och varför de inte gör det. Hur använder politiker nationella myter för att skapa uppslutning kring sin sak? När blir ett minne kollektivt? Genom att tala, genom att förmedla våra individuella minnen skapar vi det som binder oss samman. Kan de kollektiva minnena sedan återskapa nya, individuella minnen? När förflyttar sig minnen över nationsgränserna och blir transnationella minnen? Vad händer när en minnesskada gör att vi är beroende av de nationella minnena för att återskapa vårt eget liv? En sak verkar säker, vi blir till viss del till genom våra gemensamma minnen.

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Personligheten, ansvarslösheten och badrumsfönstren.

Vad formar vår personlighet, arvet eller miljön? Eller är den eviga diskussionen bara en trött gäspning? I dagens Fontänbubbel tittar vi på första delen av Anders Hansens programserie ”Din personlighet” på SVT och låter reaktionerna på den styra diskussionen. Kan det verkligen vara så att vår personlighet är mer eller mindre satt när vi föds? Ny forskning visar att generna styr i högre grad än vad vi trott. Varför slår vissa av oss bakut av det? Och å andra sidan, vari består lockelsen av att fullständigt anamma det? Ger det den fullständiga ansvarslösheten?

Fast vad innebär egentligen genetik och personlighet?  Redaktionen dividerar utifrån egna erfarenheter, Karl Marx och specialintresse för badrumsfönster. Och kanske är det så att även om personligheten finns där så har man genom livet olika möjligheter att uttrycka den beroende på miljön?

Psykiatrins historia med Cecilia Riving

I detta avsnitt av Fontänbubbel får vi besök av Cecilia Riving som är docent i historia och forskar på psykiatrins historia med fokus på 1800-talets andra hälft. Vad var det som väckte det här intresset? På vilket sätt är Allan Edwall inblandad? Hur har man sett på psykisk ohälsa genom historien? Fanns det några skillnader mellan svensk och internationell psykiatri? Vem i äldre tider definierade någon som psykiskt sjuk? När blev psykiatri en vetenskaplig disciplin och när kom de första psykiatriska institutionerna? När slog man upp portarna specifikt till S:t Lars Sinnessjukhus/idiotanstalt? Vad är animal magnetism?

Dessa frågor får vi svar på om vi lyssnar till detta avsnitt av Fontänbubbel.

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Hur föränderligt är samvetet?

Hur har du det med samvetet? I dagens Fontänbubbel berör vi olika aspekter av samvete, skuld och förnekelse. Ibland kan det vara lättare att förneka och förtränga saker vi har gjort än att deala med vårt eget samvete. Men vad gör det med oss? Behöver vi erkänna oss själva genom vårt samvete för att må bättre som individer? Kan vi se samvetet som inre röster som befinner sig i en evig förhandling med oss själva? Och hur ska man då kunna särskilja samvetet från de faktiska röster en diagnos genererar?

Som individer lever vi i ett normerat samhälle. Hur påverkas vi av det? Och har samhället ett samvete? Hur föränderligt är samvetet?

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Fontänbubbel förundras – ett samtal med Mika Stjärnglinder

Existentiell hälsa pratas det om. Vad är det egentligen? Och på vilket sätt kan förundran vara ett redskap för att förbättra vår hälsa? Lunds Fontänhus arbetar med just förundran som ett verktyg för rehabilitering och under våren kör vi en temaserie kring detta. I dagens Fontänbubbel pratar vi om andlighet i våra liv och vi gästas av Mika Stjärnglinder, som arbetar som fängelsepräst. Hur ser andlighet i vardagen ut för honom? Hur kan det perspektivet bära människor genom ett personligt mörker?

Vi rör oss från den personliga resan till fängelsepolitik och att söka mörkret för att hitta ljuset. Och vad är egentligen en techno-präst?

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Sekter

Vad är egentligen en sekt? Och vad får människor att vilja ingå i en grupp som i slutändan är skadlig för en? Är Lunds Fontänhus en sekt? I dagens Fontänbubbel tittar vi lite på kriterier och bevekelsegrunder för sekter och sektbeteende. Sociologen Roy Wallis drog upp sju minimikriterier för vad som definierar en sekt. Med utgångspunkt i dem funderar vi på vad som lockar och skrämmer oss. Vilka grundläggande behov i oss tillfredsställs i gruppen? Agerar sekter alltid utifrån en ond plan?

Hur går man ur en sekt? Och hur känns det när ens nära och kära väljer att stanna kvar i den? Programledarna berättar utifrån egna erfarenheter – och speglar dem med utgångspunkt i dokumentären ”De utvalda barnen”, om Solviksskolan i Järna.

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Processtänk – hur föds en podd?

Vad händer med oss i processer? I dagens Fontänbubbel vänder vi blicken mot oss själva och tittar på hur vår kreativa grupprocess ser ut. Kan man egentligen strukturera kreativitet? Blir allas idéer verkligen lyssnade på? Hur kul är det med kaos?

Kommunikation är såklart en grundsten för att få människor att arbeta tillsammans. Iakttagande, armbågande, lyssnande – hur kan vi slipa de kommunikativa verktygen efter de individuella behoven? Hur mycket hänsyn ska tas? Är tillåtelsen att få begå misstag tillsammans en viktig nyckel?

Vad innebär resultatet för processen? Dess död? Rörelse och utveckling är kanske livsviktigt – annars revolution!

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Hur rör vi oss mellan samhällsklasserna?

Idag pratar vi klassresor, d.v.s. att förflytta sig från socioekonomisk position i samhället till en annan. Ett annat ord för samma fenomen kan sägas vara ”social rörlighet”.  Vad finns för metoder att röra sig uppåt i samhället? Ett vanligt svar på frågan är studier; att utbilda sig för att skaffa kunskap och gärna i slutändan få ett jobb. Men finns det kanske utslagningsmekanismer som försvårar möjligheten för många att genomgå utbildningar? Hur likvärdiga är egentligen våra förutsättningar redan från grundskolan?

Är det fler eller färre som går från gymnasium till universitet inom nuvarande generation jämfört med den tidigare? Är en svår barndom en förutsättning för att motiveras att göra en klassresa? Kan det finnas en lockelse i att göra en klassresa ”nedåt”, d.v.s. att trots överklassbakgrund anstränga sig för att leva så ”vanligt” som möjligt? Finns det fördelar utifrån ett folkhälsoperspektiv att skaffa sig en akademisk utbildning?

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

RSS
Facebook
Lunds Fontänhus
E-post