Fontänbubbel

Fördömandets konst

Har du känt dig dömd av andra någon gång? Kanske till och med fördömd? I dagens Fontänbubbel pratar vi om vår tendens att döma andra människor för saker de har sagt eller gjort. Något vi nog har gjort i alla tider, men ibland kan det kännas som om vår egen tid har blåst upp det till enorma proportioner. Är allt verkligen internets fel?

Har vårt förhållande till diskussionen kring verk och person förändrats genom sociala medier och internet-kultur? För vad innebär egentligen para-sociala relationer? Sker våra dömanden utifrån våra egna besvikelser? Och vad tusan har Norrlands demografi med ämnet att göra?

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Det kollektiva minnet och historieskapandet.

Minns du det du minns? Och är det du tror att du minns sant? I dagens Fontänbubbel pratar vi om kollektiva minnen och vi gästas av Barbara Törnquist-Plewa, fil dr i slavistisk med särskilt intresse för kollektivt minne, stereotyper, myter och symboler. Vad är egentligen ett kollektivt minne? Kan man sammanfatta det som ett narrativ som binder oss samman eller som splittrar oss?

Vi gräver djupt i tankar kring nationella narrativ och vad som gör att människor sluter upp tillsammans i kris. Och varför de inte gör det. Hur använder politiker nationella myter för att skapa uppslutning kring sin sak? När blir ett minne kollektivt? Genom att tala, genom att förmedla våra individuella minnen skapar vi det som binder oss samman. Kan de kollektiva minnena sedan återskapa nya, individuella minnen? När förflyttar sig minnen över nationsgränserna och blir transnationella minnen? Vad händer när en minnesskada gör att vi är beroende av de nationella minnena för att återskapa vårt eget liv? En sak verkar säker, vi blir till viss del till genom våra gemensamma minnen.

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Bakom kulisserna 47 – berättigad ilska?

Har du varit arg på sistone? Riktigt ilsken? I det här avsnittet av Bakom kulisserna samtalar vi om ilska, vad som utlöser det och vad det ger för efterverkningar i oss. Ofta får vi höra att ilska har social lågstatus. Men när kan den vara status-skapande och ge en relationell pondus? Kan man träna upp sin förmåga att uttrycka ilska? Finns det alltid ett hot om våld i ilska?

Lunds Fontänhus arbetar med rehabilitering för människor med psykisk ohälsa. Skulle ilska vara mer problematiskt i ett sådant sammanhang? Hur är det i grupper generellt, bör vi eftersträva ett rensande av luften med jämna mellanrum? Kanske nyckeln till ilskans verkan är hur omgivningen möter och fångar upp den enskilde.

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Personligheten, ansvarslösheten och badrumsfönstren.

Vad formar vår personlighet, arvet eller miljön? Eller är den eviga diskussionen bara en trött gäspning? I dagens Fontänbubbel tittar vi på första delen av Anders Hansens programserie ”Din personlighet” på SVT och låter reaktionerna på den styra diskussionen. Kan det verkligen vara så att vår personlighet är mer eller mindre satt när vi föds? Ny forskning visar att generna styr i högre grad än vad vi trott. Varför slår vissa av oss bakut av det? Och å andra sidan, vari består lockelsen av att fullständigt anamma det? Ger det den fullständiga ansvarslösheten?

Fast vad innebär egentligen genetik och personlighet?  Redaktionen dividerar utifrån egna erfarenheter, Karl Marx och specialintresse för badrumsfönster. Och kanske är det så att även om personligheten finns där så har man genom livet olika möjligheter att uttrycka den beroende på miljön?

Psykiatrins historia med Cecilia Riving

I detta avsnitt av Fontänbubbel får vi besök av Cecilia Riving som är docent i historia och forskar på psykiatrins historia med fokus på 1800-talets andra hälft. Vad var det som väckte det här intresset? På vilket sätt är Allan Edwall inblandad? Hur har man sett på psykisk ohälsa genom historien? Fanns det några skillnader mellan svensk och internationell psykiatri? Vem i äldre tider definierade någon som psykiskt sjuk? När blev psykiatri en vetenskaplig disciplin och när kom de första psykiatriska institutionerna? När slog man upp portarna specifikt till S:t Lars Sinnessjukhus/idiotanstalt? Vad är animal magnetism?

Dessa frågor får vi svar på om vi lyssnar till detta avsnitt av Fontänbubbel.

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Hur föränderligt är samvetet?

Hur har du det med samvetet? I dagens Fontänbubbel berör vi olika aspekter av samvete, skuld och förnekelse. Ibland kan det vara lättare att förneka och förtränga saker vi har gjort än att deala med vårt eget samvete. Men vad gör det med oss? Behöver vi erkänna oss själva genom vårt samvete för att må bättre som individer? Kan vi se samvetet som inre röster som befinner sig i en evig förhandling med oss själva? Och hur ska man då kunna särskilja samvetet från de faktiska röster en diagnos genererar?

Som individer lever vi i ett normerat samhälle. Hur påverkas vi av det? Och har samhället ett samvete? Hur föränderligt är samvetet?

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Sekter

Vad är egentligen en sekt? Och vad får människor att vilja ingå i en grupp som i slutändan är skadlig för en? Är Lunds Fontänhus en sekt? I dagens Fontänbubbel tittar vi lite på kriterier och bevekelsegrunder för sekter och sektbeteende. Sociologen Roy Wallis drog upp sju minimikriterier för vad som definierar en sekt. Med utgångspunkt i dem funderar vi på vad som lockar och skrämmer oss. Vilka grundläggande behov i oss tillfredsställs i gruppen? Agerar sekter alltid utifrån en ond plan?

Hur går man ur en sekt? Och hur känns det när ens nära och kära väljer att stanna kvar i den? Programledarna berättar utifrån egna erfarenheter – och speglar dem med utgångspunkt i dokumentären ”De utvalda barnen”, om Solviksskolan i Järna.

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Bakom kulisserna 43 – Spaningar för år 2024!

 

Idag både blickar vi tillbaka på hur 2023 varit och spanar framåt på hur 2024 eventuellt kommer bli. Vi utgår ifrån såväl det världspolitiska läget som vår egna vardag och hur vi kommer lägga upp våra liv jämfört med föregående år. I vilken riktning kommer kriget i Ukraina såväl som kriget i Gaza att utvecklas i år? Går det att separera det allmänna världsläget från vårt eget mående?

Hur ser vi på att sätta upp egna nyårslöften? Kommer AI och Chat GPT att ta över vår vardag alltmer i år eller kommer det dröja några år till innan vi märker någon avsevärd skillnad på detta plan? Vad kommer hända med kreativiteten i framtiden? Är detta ett problem inom populärkulturen även idag? Kommer vi möjligen se en renässans för poesin och en backlash för AI kanske redan i år?

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Hur rör vi oss mellan samhällsklasserna?

Idag pratar vi klassresor, d.v.s. att förflytta sig från socioekonomisk position i samhället till en annan. Ett annat ord för samma fenomen kan sägas vara ”social rörlighet”.  Vad finns för metoder att röra sig uppåt i samhället? Ett vanligt svar på frågan är studier; att utbilda sig för att skaffa kunskap och gärna i slutändan få ett jobb. Men finns det kanske utslagningsmekanismer som försvårar möjligheten för många att genomgå utbildningar? Hur likvärdiga är egentligen våra förutsättningar redan från grundskolan?

Är det fler eller färre som går från gymnasium till universitet inom nuvarande generation jämfört med den tidigare? Är en svår barndom en förutsättning för att motiveras att göra en klassresa? Kan det finnas en lockelse i att göra en klassresa ”nedåt”, d.v.s. att trots överklassbakgrund anstränga sig för att leva så ”vanligt” som möjligt? Finns det fördelar utifrån ett folkhälsoperspektiv att skaffa sig en akademisk utbildning?

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Är du hederlig, lille vän?

Idag pratar vi om hederlighet och hur detta begrepp avspeglar sig på vår samtid. Det har från regeringshåll kommit ett förslag på att utvisa icke-medborgare som inte anses leva ”hederligt”. Men var ska vi dra gränsen beträffande just hederligt leverne? Är förslaget i sig hederligt motiverat eller är det snarare en godtycklig åtskillnad mellan folk och folk?

Vi närmar oss hederlighet utifrån filosofiska teorier, dygder och hur sociala konventioner utformas. Vad säger det om den egna hedern när vissa personer anser det legitimt att smutskasta kändisar – eller andra politiker –  om detta skulle kunna bidra till att stärka den egna populariteten? Intellektuell hederlighet, är det överhuvudtaget relevant?

Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

RSS
Facebook
Lunds Fontänhus
E-post